Biografi

Alexsus, som egentligen bär namnet Markus Borg har haft allt annat än en bra uppväxt. Redan som sjuåring flyttade den lilla pojken från sin biologiska familj och splittras från sina andra syskon för att mamman hade börjat missbruka efter pappans bortgång i cancer två år tidigare (året var då 1996).

Markus fick flytta till sin nya fostermamma som då bodde i kärra med sin dåvarande man och hennes tre barn. Några år efter det skilde sig fostermamman från sin man och träffade en ny uppe i Dalsland som senare visade sig själv vara en missbrukare. Fostermamman slängde ut honom.

Det fösta minnet som Alexsus har efter den 15 år långa misshandeln han kom att utsättas för var när fostermamman som efter lång tid senare efter att hon hade slängt ut sin förra kille återigen träffade en ny man som jobbade som grisbonde hade med sig griskött som han sålde till gästerna som sov över på natten. Markus mins tydligt hur han vaknade till på natten av att det small till ute i köket. När ljud av krossat glas hördes i sovrummet blev han så rädd så att hände kände något rinna ner längs benen och byxan som blev helt blöt. När han slog upp ögonen kunde han tydligt se spåren av blod från altandörren ut till köket. På köksgolvet fanns en stor blodpöl som antingen kom från fostermammans förra kille som hade slått sig in i huset. När polisen hade gripit den förra killen så var det rätt uppskruvat och stressigt. Så det kanske var därför som Markus fick utskällning när hans fostermamma väl hade upptäckt hans blöta byxor. Efter den utskällningen kände han sig som ett barn som hade gjort något riktigt dumt, men han var även ledsen över att bli utskälld för något han kunde rå för.

Den här händelsen var en bråkdel av allt Markus fick utstå under dem 15 år som han kom att bo hemma hos fosterfamiljen. Och under dessa år fick han vara med om saker som han inte önskar sin värsta fiende. Det gick inte en dag utan att han fick höra hur sjuk i huvudet han var eller att han fick straff för det minsta. Det var nästan som att fostermamman letade efter en enda anledning att slå eller trycka ner honom för att markus skulle känna sig värdelösa och beroende av henne. Det gick inte en dag utan att han blev slagen, kränkt eller utfryst, hur tvingades arbeta med gårdens sysslor medans hans andra fostersyskon fick göra vad dem ville. Detta kom att bli en vardag för Markus.  

För att kunna hantera allt han fick utstå började han skriva låtar. Låtarna blev ett sätt för honom att fly undan smärtan och alla tankar han bar på. I låtskrivandet kunde han skriva på ett sånt sätt så att ingen skulle förstå vad eller vem det handlade om. När han äntligen fick flytta från sitt fosterhem 2012 hade hans intresse för musik blivit så starkt så han fortsatte att skriva sina låtar. Hans minns befrielsen när han fick utlopp för sina djupa tankar, och 2013 fick han börja samarbeta med en musikproducent som hjälpte honom att spela in sin musik. Hans låtar kom att beröra många personer runt omkring och idag har han gjort ett avtryck med sin historia.